Ollies värld.....

Ollies värld.....

Onsdag, semesterdag 3.

tankarPosted by Olavi ahokas Wed, July 30, 2014 13:39:28


Onsdag - Hett men kanske inte så hett som det har varit, har betalat in räkningar och sånt. Kul... Ska dra ner på mina utgifter lite mer för att det har blivit en del onödigt åkande med bil men samtidigt har den gett mig lite tid för mig själv också. Kom hem sent igår och det påverkar mitt humör också. Är ledsen och känner mig som någon som inte behövs. På vägen hem från Rättvik så kom upp tankarna på saker och ting som påverkat negativt på förra förhållandet. Att jag som 54 åring är inte önskvärd på arbetsmarknaden längre trots att jag har sysslat med rätt mycket olika saker i mitt liv, det gjorde att jag kunde inte söka boende för antagligen ville hon ha någon som hon kunde fly till när vardagen blev svår, jag kunde ju inte vara där. sedan den enda livlinan som funkade när hon kom hit var att SWEBUS la ner linjen mellan Falun och Göteborg.. Visserligen går det tåg men eftersom hennes ex gubbe har varit lokförare i massa år så har han en massa kompisar som jobbar åt SJ eller hoppat av till Tågåkeriet i Bergslagen. Fan att sådana saker ska påverka allt. Vad ska man göra i fortsättningen? Sitta av min tid där och här i Mora regnar det inte precis jobb ens i en högkonjunktur. Jag är fastgjuten här, behöver komma bort, börja om med ALLT. Jag kvävs...

Var i Rättvik efter en eftermiddag på stranden, reagerar negativt på folk som håller i handen, på alla dessa par överallt, är avundsjuk på dem och det skär sig i hjärtat av att se dem lyckliga samtidigt som jag är ensam. Känner mig tom, som en missfoster och vet inte vad jag ska egentligen göra med mig själv. Det gamla livet känns inte aktuellt, lika så de gamla intressen känns passé. Nu känns de år jag haft efter det förhållandet innan som fel, att det var fel att jag har stängt mig av från rätt mycket men jag blev nog besviken och sårad då också, fast inte ens i närheten jag blev nu. Mitt liv har blivit ett misstag och jag kan inte ta mig ur. Jag borde ha fått en chans nu, men istället så sakta togs allt bort, bit för bit. Kvar blev en ihålig man, knäckt av det som hände, det som jag visste skulle hända. Bortkastad och väntar på sopbilen som ska skicka mig till en sophög. Är väl glad att jag inte dricker, för nu är det väl ett bra läge att börja missbruka. Känner mig utanför och mycket bredvid. Förr vid dessa tillfällen har jag shoppad mig till en tillfällig glädje, ny garderob som skulle visa att här är mitt nya jag men efter några veckor så kom man på att jag var fortfarande jag, förutom att jag var välklädd så var jag fortfarande jag.

Rättvik var rätt kul igår, fast det jag egentligen ville göra där blev inte av. Ville träffa eller tokstöta på tjejer, mest för egot skull för jag vill bryta den väggen som byggs upp innan det blir till en stenmur. Vill bevisa för mig att jag kan bryta mig loss, ge hopp för mig själv. Jag hade inte tänkt att ragga något eller finna en partner, bara snacka. Men som sagt var Rättvik var rätt kul igår, det blev en massa bilnörderi, träffade först gubbe som körde runt med en likadan bil som jag och de är så pass ovanliga här att det oftast blir ett långt snack. därefter bara 100 meter senare blev jag stoppad av en kille som hade en likadan bil hemma. Tror att det mesta av tiden försvann där. Därefter en sista varv innan jag åkte hem och ensamheten gjorde sig påmind. Jag tog en stund för mig själv i småtimmarna vid kajen vid Mora i natten och grät. Allt runt om mig känns fel och allt känns orättvist. Jag ser bilderna framför mig, en kuf som pular med något och resignerad överlever dagen som kommer, veckan som kommer, månaden som kommer och åren rullar väl på. säkert blir jag allergisk mot katter också, det vore pricken över i.et. Det behövs att göra något vet inte vad och varför lämnades jag igen för en annan som återigen är något så mycket bättre än jag?

Det blev inte bättre av att några gamla kompisar försöker tota ihop de som vi umgicks med för en massa år sen, bland annat dyker min ex sambo upp och det blir nog bara jobbigt. Hon gjorde likadant som exet gjorde, hon lämnade mig för en annan och jag var dum nog att vara ihop md henne ett år senare med samma resultat. Hon var den första som jag var duktigt kär i och var en zombie en lång stund. Det egentligen jag har velat i mitt liv är att ha någon livskamrat, någon som man har ur och skur, ni vet tills döden tar den ena. det är som en lottovisnt, den finns där men ouppnåelig hägring.

Ska på den näst sista yran idag, mest för att döda tid men hinner nog en stund för stranden också, gäller att passa på innan hösten kommer och efter de sista sommaraktiviterna som Sommar Vasaloppsveckan och Cruisingen i Älvdalen så är hösten här och allt i området blir folktomt där vinden singlar i väg de första höstlöven ner på asfalten. kramar till er alla!!!