Ollies värld.....

Ollies värld.....

Onsdag...

VardagshändelserPosted by Olavi ahokas Wed, August 20, 2014 14:31:29

Onsdag - snart dags för lunch, nåja klockan säger att det är en bit dit. Har surnat till på jobbet. Ska tydligen sköta avvecklingen av biblioteket i skolan själv. Det är tur att det funkar ed kommunikationerna här i skolan. Har blivit så pass sur att när det blir lugnt här på eftermiddagen så börjar jag söka jobb omedelbart. Har varit här 8 år och sett hur det drivs. Vi har råd till massa ombyggnationer men vet inte ens om vi har råd att ge pennor till eleverna vid slutet av året. En enkel ljudkabel för 40 kr har man i varje fall inte råd med. Det är mycket politik här nu, det märks att det är vissa som vill ta poäng på att packa ihop skolan ännu mer. Det är trist att se när jag själv gick som elev på högstadiet, då fanns det ett fritidsgård med ett antal anställda som erbjöd annat för oss än korridorshäng. Okej, skolan var dubbelt så stort men ändå. Fritidsgården var stor, ungefär som fyra klassrum och var ett tillhåll för oss fram till 20.00 varje vardag. Allt som hände där var inte kul men det fanns något. Samtidigt undrar man i skolan varför det sabbas så mycket, de har ju två pingisbord att hålla på med. Någonstans har det blivit väldigt fel. Skolan är trång från början och blir mer och mer en fabrik, kostnadseffektiv enhet i kommunen.

Vädret är vackert, efter dimman morse så har solen kommit upp och försöker driva bort den vätan som ännu ligger kvar. Det märks även där att det är en ny årstid på gång. Fåglarna hörs inte, bortsätt från några tranor eller gäss, som börjar fundera på ett flytt. Det börjar bli ödsligt och igår såg jag det första hösttecknet. Tänk er en rätt korpulent herre på gammal damcykel vinglande ovant på vägen. Turen är redan från början ansträngande. Klädseln är gröna gummistövlar med reflex, kamouflage byxor av armémodell, dito jacka och en grön mössa, allt chict utrustat med neon gul väst. Snuset rinner okontrollerat från mungipan och med tunga fötter går färden vidare. I styret har han kopplet till en spetshund som är lika glad som kossorna vid ko släpp på vårarna och kanske inte helt vana med koppel. Hero som han heter oftast får ett spår nittio grader åt fel hopp och hussen med snuset och jaktuniformen vinglar till av det plötsliga språnget som hunden tar. I bästa fall får han stöd med ena foten och rycker till kopplet hårt nog för att den satta hunden flyger i luften som propeller på en helikopter, allt ackompanjerad av ekande svordomar. Det är lika kul varje gång när det händer. Upp med cykeln och den vingliga färden fortsätter.

Givetvis är jaktsäsongen nära nu, först ska man skjuta av lite björnar, sedan är det älgarnas tur. Som vanligt drar varghetsen igång igen. Gubbarna vill ju sitta på sina stubbar och drömma om sin femtioelvataggaren som kommer eller kommer inte. Läste förresten att i Särna var det tjuvskyttar som tog mest renar, kanske borde man också börja debattera om jakt på jägare i skogen, för de är ju värre än de vilda men vackra vargarna. Jag har sett varg två gånger i naturen, konstigt nog så var det samma år. Det första på midsommarnatten fyra år sedan vid Stöten, ut över vägen sprang en mager hona med en lika mager unge. Kanske hade de blivit utstötta ur flocken och desperat var på väg mot nya jaktmarker över fjällen. Det andra mötet var i Vemdalen, där jag var på väg mot Sveg. Jag såg två djur som låg mitt i vägen. Först trodde jag att det var rådjur. De tittade slött mot bilen som var på väg mot dem. Tittade till igen och sakta reste de på sig. I sakta mak gick de mot en skogsbacke med några stugor. Jag såg att de var passgångare och ett tag tog jag de för renar, men snart såg jag att det var två riktigt stora vargar, långt större än det man tänker sig, som några i samma storlek som schäfrar. Det var läckert att se dem, synd bara med att jag fumlade objektiv så att det inte blev några bilder. Vargarna stod ett tag på en tomt och kollade på vad jag sysslade med tills de tröttnade och slött gick vidare över krönet och in i skogen.

Farsan körs idag till Uppsala för vidare behandling, de kunde inte säga i Mora vad som skulle göras men det lutade åt ballongsprängning eller en by pass operation. Få se vad det blir, de borde vara där nu. Hoppas bara att det går okej och att han ska bli frisk. På eftermiddagen så ska jag iväg och fika med en kompis. Hoppas att det ska bli kul! Kramar!!!!