Ollies värld.....

Ollies värld.....

torsdag den sista i september 2014

singelPosted by Olavi ahokas Thu, September 25, 2014 14:33:52

Torsdag – Soligt men rätt kallt ute, känns som jag är på väg att bli förkyld, så det lir en rejäl balja med te ikväll. Har ena foten i semestern, den andra i vekligheten. Än har jag inte planerat när och vart jag ska åka. Först ska mercan bli klar, har verkstadstid halvett på måndagen, sedan är det nog fritt. Kanske skulle jag måla något? Har inte målat något på 14 år, kanske är det då dags att fräscha upp lite. Mina tavlor tar ungefär 80-100 timmar att måla, så två veckor är ganska perfekt. Som sagt så är det kallt ute, fast en del verkar inte tro de för det finns en och annan som trotsar allt med shorts och t-shirt men de verkar inte direkt njuta av värmen direkt. Om några veckor om helgvädret tillåter är det högtid att ta vanliga höstbilder. Jag har en favorit som är en fäbod norr om Mora som heter Indnäs, som vackert ligger på en höjd mot en dalgång mot Östra Dalälven några kilometer bort och med en rätt mäktig bergsrygg som fond. De gamla stugorna är relativt bevarade med en hel del uthuslängor kvar. Brukar också ta julmotiv när snön kommer och måla dit julgrejerna som julgranar för hand i Photoshop. Det blir rätt kul för att man får göra det där under en decemberkväll och även det tar sin tid. Passar på att måla ljusstakar i fönstren också, och det blir rätt autentiskt när det blir klart. Men dit är det långt ju, typ 2 månader.

Hösten har tagit över och det kommer att växla mer i vädret, regn med deras alltmera iskalla droppar som påminner om det är dags att ha en luva på, allt mörkare kvällar och mornar. Snart är det mörkt redan när man ska till jobbet och lika mörkt när man ska hem. Därför är mina luncher ute på staden rätt viktiga, det är skönt att få lite dagsljus. Det kommer att blåsa upp, och det regnet av höstlöv påminner lite om de första snöovädren som ska komma. 10 år sedan, när jag jobbade i skogen såg jag skådespelet när den första snön kom, det hade frusit till på backen alla de blöta vattenpölarna hade en vacker men hal täcke av is och på grässtrån så hade frosten bitit sig fast. De längre stråna vägdes ner av tyngden och vid de första snöflingorna som såg mer som snorlåskor, så böjdes de ner som om de bugade för snöflingorna. Snorlåskorna blev fler och över gick till blötsnö som allt mer elegantare dinglade ner i backen och hela partiet där vi jobbade blev allt ljusare. Visst är det vackert med den första snön, när den kommer. Är fullt medveten om hur det ser ut i storstan efter att saltbilarna gjort sitt, en brun sörja som kryper in genom skorna, men här ute är det vackert.

Till Norge ska jag åka senast på torsdag, det är skönt med lite vardagslunk där och slippa att bli överraskad av just snön. Uppe på bergspassen börjar det bli mer vinterlikt även om det är fortfarande klara höstfärger. Den nysnö som kommer blir ofta som pudersocker på fjälltopparna och skulle man bo där, skulle man kunna se mer av dragkampen mellan vintern och hösten och hur vintern anländer lägre ner på bergsväggar och annat. Om man har tur med vädret kan man ha fortfarande ha sen sommar ut vid fjordarna. Bergslandskapet även i dalgångarna skiftar karaktär med vädret. Vid regn och dimma så döljs mycket vid fotograferandet och med lite tur kan man skymta bergstopparna genom dimman samtidigt som det i förgrunden får mer fokus. Det kan bli läckra bilder även då.

Det är ju fredag i morgon också, en fredag med löneutbetalning, få se hur mycket man får över till resekassan. Räknar med tre nätter i Norge, kanske fyra, ibland är det skönt att inte göra något vettigt en dag, låta intrycken bara sjunka in. Det är ju mäktigt och det måste få sjunka in. Mest där försöker jag få så mycket som möjligt och intrycken dyker upp någon vecka efter man har kommit hem. Ska också ta en tur med mina föräldrar till Röros, en årlig tradition som går över Sveg via Hede dit och hem via Idre. Vid Vemdalen är det ett shoppingstop och en del fotostops, det finns alldeles vid vägen ett rätt fint vattenfall och om man har tur är det relativt folktomt där. En fin tur som avslutas med en middag i Idre. Då har mörkret fallit och den sista och rätt tråkiga 15 milen gör man i mörker. Det blir rätt saftigt med runt 65 eller så mil den dagen, men fikapauser och annat rätt fint. Vägen hem från Röros mot gränsen är rätt ödsligt, enstaka stora fjäll längs Mjösa i en hel massa mil, någon enstaka småbyar som består av några gårdar, kanske ett kapell ger de milen en känsla över att livet där är nog rätt hårt. Röros är inte bara en vacker träkåkstad men en livlina för de få som bor här. Jag har lärt mig att även gilla den, även om jag varken skulle vilja bo där eller få fel med bilen. Det är nog många mil för hjälp i så fall och vintrarna måste nog vara hemska, där är skogen rätt gles och stoppar inte den bitande kylan från den isande vinden.

Hade gärna velat visa upp Mitt Norge för någon speciell men inser allt mer att så kommer det nog inte bli. Har svårt att tro på att jag ska bli kär igen eller att jag ska känna 100 % om någon, för även 99 % är inte hundra och det känns samtidigt som jag tycker att det ska bli kul, rätt meningslöst. Jag får en massa intryck som jag kan bara dela med bilder eller kanske genom någon målad tavla längre fram. Den här hösten kommer att bli tung, väldigt tung och den är bara i början.