Ollies värld.....

Ollies värld.....

En kall... Torsdag!

ärligtPosted by Olavi ahokas Thu, October 16, 2014 16:17:10

Dagens Långa...

Torsdag – Vädret har förändrats, från de mörka och molniga till mera soligt. Även om det är gott om moln så kikar solen fram lite. Men det är kallare, det märks att det är vinterhalvår nu. Men solen gör lite bättre med humöret. I dag har dagen gått fort. Har varit lärare i svenska på eftermiddagen och trots att det var en lång lektion i svenska med en klass som är stimmig så gick det riktigt bra. Sa dem de magiska orden ”Om ni jobbar bra, slutar ni fem minuter tidigare”, de sista fem innan de fick gå fick de hänga en gubbe, ordet som de fick söka var ”väderleksrapport”. Man lär sig lite tjuvknep för att hålla upp ordning utan att behöva ryta till, vilket jag även kan och behålla deras intresse lite längre än 15 minuter.

På förmiddagen gjorde jag min CW klar, totade ihop den så att den blev i två A4or med normal täcken storlek. Läste igenom igår eftermiddag hur en sådan ska innehålla. Den ser inte så spännande ut men kanske ska jag piffa till den med photoshop så att den får lite bakgrund och annat. Kanske får det den att sticka ut lite. På måndag börjar jakten.

Vet inte vad jag ska hålla på med när det gäller jobb, kan ganska mycket och har genomfört mycket, blev lite småimpat över diverse projekt jag har kastat mig, ibland utan susning hur jag ska kunna fixa den och hålla tid men sådant gillar jag. En sådan var när den så kallade Gula Villan i Mora var rivningshotad ruckel som förfulade stranden i centrumet. Då var det en förening som bildades för att lobba för att huset skulle besparas. Jag fick ett halvår på mig att bygga fastigheten som modell så som den såg ut på trettiotalet med tomt och allt i skala 1:100. uthus och annat var redan borta och på dess ställe hade man planterat ut asfalt för att för se hotellet mer parkering.

Jag gjorde med hjälp av stadsplanskartor och egna foton göra ritning av huset för bygget, måtten till uthusen fick jag från samma källa och det var ganska lätt att med den förstora upp bottenplanet med att öka skalan. Hur husen såg ut kunde jag dels gissa mig fram och kolla på på ett rätt suddigt flygfoto i kommunens arkiv. Med hjälp av en skiss som jag gjorde där så kunde jag göra ritning. Allt byggdes upp med genomskinligt plast och byggde upp dem i genomskinligt plastark som jag importerade från USA som målades med akrylfärg, träd gjordes av elsladdar som löddes ihop. Modellen blev klar i tid och var mittpunkten i utställningar och föredrag föreningen hade. Sedan glömdes den bort och jag fick den hem igen, den väntar på en renovering nu. Huset blev inte rivet, istället renoverades den upp och huserar stans turistkontor och jag ser den varje morgon och kväll på väg till och från jobbet. Innan jag gjorde allt det där hade jag ingen aning hur jag skulle göra den. Det är sådant som gör en stolt ibland, att genomföra något man inte kunnat innan. Efter ritningarna så kontrollmätte jag med huset, mina ögon mått stämde 100%.

Likadant var det med att när jag blev irriterad över hur torr och ovälkomnande hemsidan för Morakommun var, så en dag bestämde jag för mig att göra något åt den. Så jag satte igång att snickra eget med rätt basiskt kunnande i både HTML och Photo shop. Skrev om sevärdheter, boende, byar och om olika produkter som härstammade från trakten, allt från armatur till Dalahästarna i Nusnäs. Sidan gjordes i tre versioner, i tre olika språk. Hemsidor då var nytt och jag passade på att göra en katalog över myndigheter, företag och föreningar inom kommunen som hade hemsidor. Därefter åkte jag runt med skivan och en tidig laptop till företagen för att dels visa upp den och fråga om jag fick använda deras varumärken till sidan länkar till företagen. Det var innan uttrycket webbportal blev känt.

När allt var klart, bokade jag tid hos kommunalrådet som fick kopia av skivan. Hon blev rätt förvånad och även häpen att någon som var arbetssökande hade lagt ner så pass mycket tid för att göra sådant. Men jag kände att jag som då var arbetssökande ska göra ändå lite samhällsnytta. Kollade igenom det hela igår kväll, idag hade jag kunnat göra den mer flashigare och gett den mer fläsk, men då när jag gjorde den runt 1997, så var det nog det yttersta jag kunde göra den då. Med hjälp av den blev jag allt säkrare i de program jag knappt kunde och i HTML. Kommunen använde den som material för deras nästa hemsida och en del av innehåll följde med när den gjordes om igen. Jag fick runt 2000 kronor för bensin och sådant för det. Inte ekonomiskt rätt men jag lärde mycket om min nya arbetsort och var rätt stolt. Ingen av dem innan, jag nämnde om det innan trodde att jag skulle klara av det och inom det rätt snäva tidsramen som jag själv hade satt upp. Nämnde det till tre företag, en var en småföretag, en mellan stor och den tredje ett av stans stora arbetsgivare.

Det var då det, idag så är jag glad över att mitt CW blev klar, mer bättre än det jag hade innan för jag tyckte att den var för torr och att jag inte fick plats för sådana här projekt. Det är kul ibland att kasta ut sig i djupa vatten och klura ut saker och ting. Kanske borde jag försöka mig på ett nytt projekt igen med ett förslag till Mora Kommun hur man skulle få den vackra strandkanten mot Siljan mer attraktiv och mer livfullare än den är idag. Mycket av den är idag en blåsig parkering, har en idée om ett slags virtuell promenad över vad den då skulle innehålla. Få se om jag kan klura ut hur jag ska kunna göra den och just nu är det ju väldigt osäkert med vad jag gör efter jul. Just nu känns det som jag har inte tillräckligt med energi för det och att jobbsökeriet kommer nog nöta på mitt ego och energi rätt duktigt. Har ju i smyg sökt jobb fram till våren, då korthuset som är mitt liv rasade ihop. Det är dags att hitta energi till det nu och det snabbt. Vill nog fortfarande härifrån, mest för att inte bli påmind av de som hände nu och på sätt får jag en nytändning. Allt här har ju blivit en rutin, med samma innehåll dag för dag, vecka för vecka och helt fritt från morötter som pushar framåt. Är nog mer skapande än det som nuvarande jobbet kräver. Jag gillar inte att skryta, men är nog rätt stolt över vad jag har kunnat göra när det behövs. Kram på er!